Hur trkigt det än är så är innetempraturen en mycket viktig parameter för hur stor förbrukning ditt hus har.
Tumregel
En tumregel som anges på många ställen är att en tempratursäkning med en grad sänker effektbehovet med 5%.
Det är inte en dålig tumregel, men den behöver kompletteras med information i vilket läge den faktiskt gäller och vad det innebär.
Den gäller om du har ca 20 grader inne och det är ca 0 grader ute samt att du inte har en frånluftsvärmepump.
Teoretisk sammanfattning
Den teoretiska bakgrunden är att energiförlusten är proportionell med skillnaden mellan inne och utetempraturen. Det kan uttryckas som
Pförlust = K * (Tinne-Tute)
Du ser en faktor K som är en konstant, dvs den varierar inte. I alla fall varierar den så lite att vi kan bortse från variationen. Den bestäms av husets ventilation och den omslutande isoleringen. Tinne är tempraturen innomhus och Tute är tempraturen utomhus.
Det går att komma fram till K genom att mäta. Mät energiförbrukningen vid två olika tillfällen där utetempraturen är densamma och mät det under en längre tid. I praktiken kan det vara svårt att inte få in andra skillnader som hur mycket spisen använts eller hur många gånger dörren öppnats.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Innetempratur | 22 | 20 | 20 | 20 | 16 | 16 | 8 | 8 |
| Utetempratur | 0 | 0 | +8 | -8 | +8 | -8 | +8 | -8 |
| Energiförlust | 22*K | 20*K | 12*K | 28*K | 8*K | 24*K | 0 | 16*K |
| Alternativ innetemp | 21 | 19 | 19 | 19 | 8 | 5 | 5 | 5 |
| Alternativ förlust | 21*K | 19*K | 11*K | 27*K | 0 | 13*K | 0 | 13*K |
| Absolut skillnad | 1*K | 1*K | 1*K | 1*K | 8*K | 11*K | / | 3*K |
| Relativ skillnad | 4.5% | 5% | 8.3% | 3.6% | 100% | 45.8% | / | 18.8% |
Exempel 1 till 4 belyser uppvärmning inomhus. Sänker man med två grader blir vinsten dubbelt så stor.
Exempel 5-8 belyser uppvärmning i sidobyggnad som garage, förråd eller liknande.
Sänka hur mycket
Grundregeln är att sänka så mycket som möjligt om det inte finns orsaker att inte sänka.
Orsaker till att inte sänka är exempelvis följande:
- Det upplevs kallt. Folkhälsomyndigheten har riktvärden för detta.
- Din egen energiförbrukning går upp, så dina matkostnader ökar.
- Huset inte mår bra. Källa: Optihus AB samt Boverket.
- Ditt värmesystem har skyddsfunktioner som går in och då drar mer el än tidigare.
- Du har el-radiatorer med termostat i något utrymme som är satt så att de går på väldigt mycket när tempraturen är låg i huset. Är det så kan du tjäna på att öka tempraturen.
Folkhälsomyndigheten har en riktlinje på 18 grader operativ tempratur och 2 grader mer för känsliga grupper. Men det mäts inte med en vanlig termometer. En vanlig termometer kan behöva visa så mycket som 20 grader i vissa fall för att riktlinjen följs.
Boverket rekommendrar minst 15 grader innomhus för att inte få problem med fukt och mögelskador. Sådana skador kan bli mycket dyra. Det ska dock ses som en generell rekommendation. Enligt SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut så är det den relativa luftfuktigheten som är det som påverkar risken för mikrobiell påväxt. Läs den artikeln för att förstå hur det fungerar.
Ett tips är att skaffa en hygdrometer. Det kostar inte mer än kanske 175 kr och med den kan man enkelt kontrollera om luftfuktigheten är för hög eller inte. Jag köpte en och noterade att luftfuktigheten var 60% vid 12 graders innetempratur. Inte risk för mikrobiell påväxt men det är inte så långt från gränsen om 75% så det behöver övervakas när tempraturen går ner i garaget.
Uträkningar
Ifall du är intresserad av att veta hur man kommit fram till 5% så kan du följa följande resonemang. Här ser du även orsaken till att en frånluftsvärmepump minskar incitamentet till att sänka värmen.
En byggnads effektbehov (P) räknas ut på följande vis:
| P = Pt + Pv |
| Pt = O * U * dT |
| Pv = A * 1.26 * 0.365 * dT |
Skriver vi om det får vi
P = (O * U + A * 1.26 * 0.365) * dT = K * dT
dT är skillnaden mellan inne och utetempratur. Vi får således ett linjärt samband mellan innetempratur och utetempratur. Är skillnaden mellan inne och utetemptratur så är effektbehovet noll. Det växer linjärt med tempraturen och en konstant K.
Anta att vi sänker temptraturen en grad. Då får vi följande absoluta ändring.
dP = K*dT - K*(dT-1) = K*dT-K*dT+K = K
Dvs sänker man en grad så sänks effektbehovet lika mycket oavsett hur innetempraturen är.
Räknar vi relativ skillnad i procent får vi följande:
R = K*(dT-1) / K*dT = (dT-1)/dT
K faller så snyggt bort och det är bara skillnaden i tempratur som blir kvar. Låter vi skillnaden i temptratur vara 20 grader så får vi 19/20 = 0.95, dvs vi har en relativ sänktning på 5%.
Denna bild stämmer när vi tittar på byggnadens effektbehov. Saken är den att i vissa situationer så händer något för tillförd effekt när tempraturen ökar. Så är det med en frånluftsvärmepump. Dess effektivitet ökar när tempraturen inne ökar.
Exempel:
Ett välisolerat hus med genomsnittligt U-värde på 0.22, omslutningsarea på 450 m2 samt 160 m2 golvarea. Vi får då
P = (450 * 0.22 + 160 * 1.26 * 0.000365) * dT = (99 + 74) * dT
Vi har ungefär lika stor förlust genom ventilationen som genom väggar golv och tak. Om vi för en stund antar att frånluftsvärmepumpen kan återvinna all energi som den ökade innetempraturen innebär, utan ökat eltillskott. Vi får då följande intressanta fall.
dP = (99 + 74) * dT - ((99 + 74) * (dT -1) + 74*1) = 99 dT + 74 dT - 99 dT - 74 dT + 99 + 74 - 74= 99
Dvs den delen av ventilationen försvinner.
Den relativa skillnaden blir således lägre och vi får:
R = ((99 + 74) * (dT - 1) - 74) / ((99+74) * dT) = ((99 + 74) * 19 - 74)/((99+74)*19) = 0.977
I fallet ovan blir det en minskning av vinsten från 5% till 2.3%.
Nu kan vi nog inte anta att all ökad tempratur går att återvinna utan extra tillförd energi så sanningen ligger någonstans mellan 2.3% och 5%.