Ăr det effektivt med vĂ€rmepumpsberedare.
För den som har traditionell varmvattenberedare med direktverkande el sÄ kan man fundera pÄ en vÀrmepumpsberedare. Det lÄter fantastiskt att kunna sÀnka kostnaderna med sÄ mycket som 80%, men stÀmmer det?
PÄ sÀtt och vis har leverantören rÀtt. De kan sÀnka upp till 80% av varmvattenkostnaden relativt enkelt. Detta eftersom verkningsgraden Àr hög över vÀrmepumpen. MEN det betyder inte att den totala verkningsgraden blir sÄ hög dÄ det i mÄnga fall inte blir sÄ god verkningsgrad sett över hela huset som ett system. à ter kommer till det lÀngre ner.
Sedan Àr det inte sÄ enkelt att lÀsa ut vilken verkningsgrad en vÀrmepumpsberedare har. De flesta jag hittar anger det inte ens. Det kan exempelvis stÄ att du kan sÀnka kostnaderna med upp till 80%. Notera "upp till" i denna mening. Det betyder att du i bÀsta tÀnkbara fall kan komma upp i det. Indol anger exempelvis COP 3.75 vid 8 grader vatten in och 55 grader ut och 20 graders luft den jobbar med. Det fÄr betraktas som bra.
Svaret pÄ frÄgan om effektivitet ligger i hur den kopplas in. En vÀrmepumpsberedare behöver luft att jobba med och det kan den antingen fÄ utifrÄn eller inifrÄn. Sedan kan man vÀlja att blÄsa ut luften inomhus eller utomhus.
- Luft inifrÄn som blÄses ut
- Luft ininfrÄn som blÄses in
- Luft utifrÄn som blÄses ut
- Luft utifrÄn som blÄses in
BlÄsa in luften i huset (2 och 4 ovan) Àr bra om man har ett rum som man vill kyla. JÀttebra sommartid exempelvis eller om du har en serverhall (inte sÄ mÄnga som har det privat).
Luft inifrÄn Àr perfekt om man kan koppla sig pÄ befintlig frÄnluftsventilation och jobba med samma flÀkthastighet som tidigare. DÄ blir energin man fÄr gratis. Detta under förutsÀttning att det inte sitter ett FTX-system eller en frÄnluftsvÀrmepump dÀr naturligtvis.
Att ta luften utifrÄn kan vara ett alternativ, men jag har inte lyckats hitta nÄgon leverantör av vÀrmepumpsberedare som specifierar verkningsgraden för detta fall. I alla fall inte vid olika tempraturer pÄ luften som den har att jobba med. SÄ det Àr högst oklart hur effektivt det Àr. Det Àr i alla fall klart att detta inte fungerar nÀr det Àr riktigt kallt dÄ de modeller jag sett fungerar ned till nÄgonstans kring -10 och -15 graders lufttempratur. Under det kommer det vara bÀttre med direktverkande el.
Men hur Àr det dÄ med fallet att ta luften inifrÄn men man inte har nÄgot frÄnluftssystem att koppla sig pÄ. Dvs det handlar bara om att ta lyft inifrÄn som normalt inte skulle ha försvunnit. LÄt oss rÀkna pÄ det.
En vÀrmepumps verkningsgrad (Cv) bestÀms av tvÄ faktorer.
- Hur mycket energi som tillförs i form av el (Pin)
- Hur mycket energi som kommer ut i form av vÀrme (Put)
Den tredje faktorn Àr hur mycket energi som kommer frÄn nÄgot annat (Ps), typiskt dÄ frÄn luften.
Cv = Put / Pin = ( Pin + Ps ) / Pin
Om vi nu antar att vi har en effektiv vÀrmepumpsberedare med en verkningsgrad pÄ 4. Det betyder att om du stoppar in 1 kW sÄ fÄr du ut 4 kW. 3 kW tillförs genom att vÀrmepumpen stjÀl den energin frÄn nÄgot annat (luften).
Detta innebÀr att du behöver tillföra 3 kW i uppvÀrmning av huset för att kompensera för de tappade 3 kW energi som försvann.
Men om jag ser till att blĂ„sa ut den kalla luften ut ur huset? DĂ„ kyls ju inte luften ned. Jo faktiskt för den luft du för bort mĂ„ste ersĂ€ttas av annan luft. Gör du inte det fĂ„r du till slut vakum inne. I vakum finns dessutom inte nĂ„gon vĂ€rmeenergi. Luften som ersĂ€tts kommer utifrĂ„n sĂ„ Ă€r det kallt ute sĂ„ kyls huset ned. Det som bestĂ€mmer om du ska blĂ„sa luften ut ur huset eller om den ska vara kvar i huset bestĂ€ms av hur varm den luft Ă€r som lĂ€mnar huset i förhĂ„llande till utetempraturen. Ăr avluften kallare Ă€n utetemp sĂ„ ska luften blĂ„sas ut, Ă€r avluften varmare sĂ„ kan den lika gĂ€rna vara kvar inne. HĂ€r ska man dock tĂ€nka pĂ„ att du kan behöva blĂ„sa den en bit frĂ„n vĂ€rmepumpsberedaren sĂ„ att den inte kyler ned rummet för mycket för dĂ„ minskas dess verkningsgrad.
Tillbaka till utrÀkningen. Det rÀcker inte med att rÀkna ut verkningsgraden för vÀrmepumpen dÄ det kan vara sÄ att du stjÀl frÄn dig sjÀlv. Dvs, de 3 kW som stulits behöver ersÀttas med annan energi. ErsÀtts det med en annan vÀrmepump sÄ blir kostnaden den energi som behöver tillföras den vÀrmepumpen.
En vÀrmepumps verkningsgrad (Cp) Àr
Cp = PutÂŽ / PinÂŽ
Vi kan rÀkna ut den energin (PinŽ) genom att ta den energi vi behöver (PutŽ) och dela med COP för den vÀrmepumpen. PutŽ Àr den "stulna energin" Ps sÄ vi fÄr PinŽ = Ps / Cp.
Tittar vi verkningsgraden för hela huset (Ch) fÄr vi
Ch = Put / Pinh = ( Pin + Ps ) / ( Pin + PinÂŽ ) = ( Pin + Ps) / ( Pin + Ps / Cp )
Ps kan man med lite ekvationslösning rÀkna ut till Pin * ( Cv - 1) sÄ vi fÄr sÄledes att verkningsgraden för hela huset Àr:
Ch = ( Pin + Pin * ( Cv - 1 ) )Â / ( Pin + Pin * (Cv - 1) / Cp) = Pin * ( 1 + Cv - 1 ) / ( Pin * ( 1 + Cv - 1) / Cp ) = Cv / ( 1 + ( Cv - 1) / Cp )
Vi har sÄledes rÀknat ut ett förhÄllande mellan hela husets verkningsgrad och de tvÄ vÀrmepumparna (vÀrmepumpsberedaren och den andra).
| VĂ€rmepumpsberedare + | Cv | Cp | Ch | Besparing% |
|---|---|---|---|---|
| Direktverkande el | 3 | 1 | 1 | 0% |
| Luft-luft och jÀttekallt ute | 3 | 1.5 | 1.3 | 23% |
| Luft-luft och kallt ute | 3 | 2 | 1.5 | 33% |
| Bra luft-luft och +7 ute | 3 | 5 | 2.1 | 52% |
| Supereffektiv vvb och +7 ute | 5 | 5 | 2.8 | 64% |
Detta ska jÀmföras med fallet med dÄ det gÄr att koppla in sig pÄ befintlig frÄnluft med COP 3 som dÄ ger 66% besparing eller vid COP 5 som ger 80% besparing.