Disclaimer: Beskrivningen ska ses som inspiration och kan innehÄlla felaktigheter eller inte vara tillÀmpliga för din installation. à tgÀrder vidtagna sker pÄ eget ansvar.
För den som har vÀrmepump och kamin finns det ekonomiska vinster att kombinera dessa tvÄ. Beroende pÄ vilken eller vilka typer av vÀrmepumpar du har behöver du tÀnka lite olika.
Det finns ocksÄ mÄnga olika typer av kaminer. Dels i utformning men ocksÄ vad det Àr tÀnkt att man ska elda i dem. Exempel pÄ brÀnslen Àr:
- Ved
- Gas (gasol)
- Pellets
- Olja
Detta gÀller bÄde om det Àr en inverterstyrd frÄnluftsvÀrmepump och om det Àr en enklare modell som bara Àr av/pÄ. Liknande resonemang kan anvÀndas Àven vid andra typer av vÀrmepumpar, men verkningsgraden Àr lite olika sÄ det kan man behöva ta hÀnsyn till.
I det fall vÀrmepumpen jobbar mot en ackumulatortank gÀller liknande resonemang men det kan bli svÄrare att fÄ effekt av eldandet.
Optimera efter bÀsta pris
I vissa fall Àr det lönsamt att bara elda, i andra fall kombinera och ytterligare andra fall Àr det lönsamt att bara köra pÄ vÀrmepumpen. Faktorer som pÄverkar Àr:
- TillgÄng till brÀnsle bÄde i mÀngd och pris samt verkningsgrad
- Priset pÄ el och verkningsgraden
- Möjligheten att vara hemma och elda
- Skillnad i vÀrmeförlust beroende pÄ innetempraturen
Tittar man enbart pÄ ekonomin sÄ Àr det enkelt att bedömma vilket man ska vÀlja. VÀlj helt enkelt det alternativ som ger lÀgsta totalkostnaden.
Exempel
Om vi antar verkningsgraden 4 för vÀrmepumpen sÄ gÀller det att vid ett pris pÄ veden pÄ 600 kr/m3 sÄ behöver elpriset vara pÄ över 0.8*4=3.2 kr/kWh för att ved ska löna sig. Detta Àr inklusive den rörliga delen av elnÀtspriset. För enklare jÀmförelse sÄ dra av priset för elnÀt, typiskt dra av 0.75 kr/kWh (varierar beroende pÄ elnÀtsleverantör m.m.). PÄ detta vis gÄr det att göra en tabell för nÀr det Àr vÀrt att elda istÀllet för att köra frÄnluftsvÀrmepumpen.
Priset pÄ brÀnsle
Priset varierar med brÀnslekÀlla. Det finns mycket som man kan elda med: ved, pellets, olja, gas m.m.
Ved
Hur mycket kostar det att elda med ved? Egentligen Àr frÄgan fel stÀlld. FrÄgan Àr snarare hur mycket energi fÄr man ut.
Verkningsgraden i en modern kamin ligger pÄ över 75%.
En kubikmeter (m3) stjÀlpt ved ger 990 kWh (enligt utrÀkning). Med en verkningsgrad pÄ 75% blir det 742 kWh. Beroende pÄ vilket pris du fÄr ge för veden sÄ fÄr du fram en kostnad.
Exempel 1: 600 kr/m3 ger 0.8 kr/kWh
Exempel 2: 1200 kr/m3 ger 1.6 kr/kWh
Investeringskostnaden för en kamin Àr ganska sÄ stor. Det behövs separat lufttillförsel (annars dyker verkningsgraden ganska sÄ fort), sjÀlva kaminen och skorsten.
Pellets
Kommer senare.
Investeringskostnaden för pellets Àr i storleksordningen samma som för vedeldad kamin eller dyrare och stÀlles typiskt i "pannrum".
Gas
Ett kilo gas ger 12.6 kWh (enligt utrÀkning) inrÀknat förlusten för ökad ventilation.
Exempel: 33 kr/kg ger 2.6 kr/kWh
Priset med vÀrmepump
Verkningsgraden pÄ en vÀrmepump varierar beroende pÄ modell och dess förutsÀttningar.
Luft-luft vÀrmepump
En luft-luft vÀrmepumps verkningsgrad bestÀms i huvudsak av utomhustempraturen. Det blir sÄledes en frÄga om vilken tempratur det Àr ute i kombination justerat med priset pÄ el som ska stÀllas med priset pÄ brÀnslet.
Luft-vatten vÀrmepump
Ăven en luft-vatten vĂ€rmepumps verkningsgrad bestĂ€ms i huvudsak av utomhustempraturen.
MarkvÀrme
FÄr Äterkomma med vad som bestÀmmer markvÀrmens verkningsgrad. Med tillrÀckligt lÄng slinga bör det vara i princip konstant verkningsgrad.
FrÄnluftsvÀrmepump
Om frÄnluftsvÀrmepumpen fÄr jobba pÄ lÄga varv sÄ kommer verkningsgraden vara som högst. En Nibe F730 eller F750 kommer dÄ ligga pÄ en verkningsgrad nÀra 4. Det betyder att verkningsgraden Àr 400%. NÀr samma modell kör pÄ max frekvens (120 Hz) ligger verkningsgraden nÀrmare 2.3.
Det kan sÄledes vara vÀrt att stÀlla in en inverterstyrd frÄnluftsvÀrmepump sÄ att den jobbar utan elpatron samt bara mellan vissa frekvenser. Som en hÀndelse finns det instÀllningsguider som passar för detta tankesÀtt. För andra typer av vÀrmepumpar gÄr det att göra motsvarande avvÀgande men det skiljer sig lite beroende pÄ vilka parametrar som verkningsgraden skiljer sig.
Detta betyder att vi kan ha en strategi för nÀr man ska elda och nÀr man ska lÄta frÄnluftsvÀrmepumpen jobba.
Exempel
Vid ett pris pÄ veden pÄ 600 kr/m3 sÄ behöver elpriset vara pÄ över 0.8*4=3.2 kr/kWh för att ved ska löna sig. Detta Àr inklusive den rörliga delen av elnÀtspriset. För enklare jÀmförelse sÄ dra av priset för elnÀt, typiskt dra av 0.75 kr/kWh (varierar beroende pÄ elnÀtsleverantör m.m.). PÄ detta vis gÄr det att göra en tabell för nÀr det Àr vÀrt att elda istÀllet för att köra frÄnluftsvÀrmepumpen.
Â
Val av strategi
Det finns lite olika strategier att vÀlja mellan. Vilken strategi som Àr bÀst beror vilka kriterier man utgÄr efter. Vi har alla olika förutsÀttningar. Faktorer som inverkar Àr:
- TillgÄng till ved, samt priset pÄ denna
- Elpriset
- Möjligheten att vara hemma och elda
- Verkningsgraden pÄ olika utristningar
- Utetempratur (brukar Àven pÄverka elpriset)
- Typ av utrustning
- Ventilation
- med mera
Det innebÀr att man i mÄnga fall kan komma att vÀlja en strategi som inte nödvÀndigtvis Àr den ekonomiskt optimala, men som fungerar i den livssituation man har. Man kan Àven behöva byta strategi.
Med heltidsjobb, som inte Àr hemifrÄn, gÄr det i praktiken inte (eller i alla fall Àr det svÄrt) att elda sÄ mycket som behövs för att huset inte ska kylas ner för mycket. För mycket kan dels innebÀra att frÄnluften tangerar 16 grader men ocksÄ att det rent komfortmÀssigt inte Àr en acceptabel tempratur nÀr man kommer hem. Flera av Nibes modeller har "problemet" att vÀrmepumpens normala funktion stoppas och elpatronen gÄr in för fullt nÀr frÄnluften Àr 16 grader eller lÀgre. Det blr varken god komfort eller god ekonomi. Det finns en anledning till att dessa modeller har detta "problem". Det Àr en sÀkerhetsfunktion för att inte vÀrmepumpen (och huset) ska ta skada.
SĂ€kerstĂ€ll ocksĂ„ att ventilationen Ă€r tillrĂ€cklig. Ifall kaminen Ă€r kopplad till skorsten och har egen lufttillförsel Ă€r detta inte ett problem. Har den skorsten gĂ€ller det att lufttillförseln Ă€r tillrĂ€cklig. Ăr kaminen inte kopplad till en skorsten (gĂ€ller exempelvis vissa gaskaminer) sĂ„ tĂ€nk pĂ„ att det kommer att produceras bĂ„de koldioxid och vattenĂ„nga. BĂ„da dessa behöver ventileras ut. I annat fall kommer det bli vĂ€ldigt fuktigt/immigt inomhus och koldioxidhalten kan bli för hög. Fukten Ă€r inte bra för det kan ge problem i form av vattenskador och mögel. Koldioxidhalten Ă€r inte bra för hĂ€lsan om den blir för hög. Dessutom finns alltid risken att det inte blir fullstĂ€ndig förbrĂ€nning. Koloxid Ă€r mycket giftigt.
Luft-luft vÀrmepump
En luft-luft vÀrmepump har typiskt tvÄ möjliga strategier nÀr det gÀller kombination med eldning.
- Manuellt slÄ av/pÄ
- LĂ„ta den inbyggda termostaten jobba
En luft-luft vÀrmepump regleras typiskt av en inbyggd termostat och den Àr sÄledes enkelt att reglera för eldning. Börja helt enkelt elda och nÀr tempraturen ökar sÄ slÄr vÀrmepumpen av eftersom tempraturen gÄr över instÀlld tempratur. Nackdelen Àr att det Àr den enda möjliga strategin. Det Àr ocksÄ möjligt att helt enkelt slÄ av vÀrmepumpen nÀr man börjar elda för att sedan slÄ pÄ den senare. Antingen manuellt eller via timer.
Elda nÀr möjlighet finns
För andra vÀrmepumpar Àn luft-luft sÄ kan man ha en liknande strategi, dvs elda nÀr det finns möjlighet. För de flesta Àr denna strategi den som Àr gÄngbar i praktiken. Det finns lite olika sÀtt att stÀlla in sin vÀrmepump för att hantera detta.
- Gemensam rumsgivare
- Rumstermostater
Gemensam rumsgivare
För vÀrmepumpar som regleras efter en vÀrmekurva kan man anvÀnda en gemensam rumsgivare för att justera berÀknad framledningstempratur. Det hjÀlper vÀrmepumpen att inte producera vÀrme om det redan Àr varmt inne. Nackdelen Àr att hela vÀrmeproduktionen pÄverkas vilket innebÀr att rum som Àr lÄngt borta frÄn kaminen blir kallare.
Anta att vÀrmepumpens framledningstempratur (Tfram) berÀknas pÄ följande vis
Tfram = Kurva(Tute) + K * (Tinne - Tönskad)
Det verkar passa pÄ ett flertal vÀrmepumpar. Det finns dÄ ett behov av att berÀkna pÄverkansgraden K. Det förutsÀtter att det gÄr att stÀlla in. Det gÄr exempelvis pÄ Nibes F-serie men inte pÄ Nibes S-serie. Oklart varför det inte finns pÄ den nyare S-serien.
BerÀkning av K
à terkommer med hur man rÀknar ut det.
Rumstermostater
Att reglera med rumstermostater löser problemet att rum lÄngt frÄn kaminen blir kallare, men innebÀr samtidigt att vÀrmepumpen kan komma att producera för mycket vÀrme som den sedan inte kan göra sig av med, eftersom termostaterna har slagit av flödet. SlÄr alla termostater till samtidigt (ganska troligt scenario om man eldat ordentligt) sÄ blir det högt tryck i vÀrmepumpen och den kommer att generera ett högtryckslarm. Detta ska den hantera nÄgra gÄnger men det Àr inte en lÄngsiktigt bra strategi om vÀrmepumpen ska klara sig i lÀngden. Olika modeller hanterar detta olika bra.
InstÀllningen med denna strategi Àr enkel. StÀll helt enkelt in rumstermostaterna pÄ önskad tempratur och hoppas pÄ att inte vÀrmepumpen fÄr problem med det. Minst en termostat mÄste lÀmnas öppen sÄ att vÀrmen kan ta vÀgen nÄgonstans. En stor fördel Àr att det Àr enkelt att stÀlla in. Skruva helt enkelt bara pÄ rumstermostaterna. Nackdelen Àr risken för högtryckslarm och att vinsten rent ekonomiskt Àr begrÀnsad.
LĂ€s mer:
SpÀrra de för inneffektiva frekvenserna
Denna strategi fungerar för vÀrmepumpar som har olika verkningsgrad baserat pÄ hur hÄrt kompressorn jobbar. JÀmför priset pÄ ved justerat med den verkningsgrad som gÀller gÄr det att ta fram en tabell som ger brytpunkten för huruvida den frekvensen Àr lönsam att köra med priset pÄ el. Ta som vana att titta pÄ hur priset kommer att utveckla sig och baserat pÄ det spÀrra de frekvenser som inte Àr lönsamma.
Fördelen med denna metod Àr att det bara Àr en sak man behöver justera pÄ vÀrmepumpen, dvs vilka frekvensband som Àr tillÄtna.
Nackdelen Àr att man löpande behöver gÄ in och justera samt att man behöver kunna vara hemma och elda. Dessutom kan det vara ganska sÄ komplicerat att ta fram en tabell för brytpunkter.
LÄta vÀrmepumpen gÄ pÄ i princip konstant lÄg effekt
Har man inte möjlighet att elda (i princip) hela tiden sÄ Àr det smart att lÄta vÀrmepumpen jobba pÄ dÀr den Àr som mest effektiv. Detta alternativ passar bÀst för inverterstyrda frÄnluftsvÀrmepumpar som eftersom verkningsgraden pÄverkas av hur hÄrt kompressorn jobbar. PÄ detta vis dÀmpas tempraturfallet nÀr man slutar elda. FrÄnluftsvÀrmepumpen kommer att kunna Ätervinna en vÀldigt stor del av den vÀrme som ventileras ut, sÄ den inte gÄr förlorad.
En frĂ„nluftsvĂ€rmepump har hög verkningsgrad nĂ€r den jobbar pĂ„ lĂ„ga varv. Elpriset behöver sĂ„ledes vara högt för att det ska vara lönsamt att elda med ved för hela vĂ€rmebehovet.Â
LÀs Àven:
Styra primÀrt efter innegivare
I fall man vill spara maximalt pÄ elrÀkningen ska man stÀlla in sÄ att vÀrmepumpen i princip uteslutande styr efter tempraturen inne. Man behöver sÄledes en innetempraturgivare och styra efter den. Man behöver Àven mÀta upp vÀrmepumpens arbetsomrÄde, vilket gör detta till en strategi för den avancerade anvÀndaren. StÀller man in vÀrmepumpen enligt denna strategi innebÀr det att man behöver elda ofta, dock inte hela tiden. Exempelvis kan man elda tills det Àr 25 grader inne och sedan lÄta tempraturen falla ner mot 20 grader. Det brukar fungera bra sÄ att man inte behöva gÄ upp mitt i natten och elda. VÀrmepumpen kommer att gÄ igÄng efter ett tag och "bromsa" tempraturfallet. Denna strategi ska enbart anvÀndas om man inte Àr borta mer Àn "nÄgra timmar". Hur mycket "nÄgra timmar Àr" beror pÄ hur mycket tempraturen faller för just ditt hus.
LÀs Àven:
Â